Bloggar 13.2.2019

”No women, no panel” – strävan efter jämställdhet

Jämställdhetsfrågorna har varit mycket på tapeten i Bryssel. En bidragande orsak kan vara att behandlingen av direktivet om förbättrad balans mellan familje- och arbetslivet har framskridit. Kvinnors karriärer anses hamna på efterkälken då de bildar familj, och det vill man rätta till.

Omständigheter, förhållningssätt och praxis varierar i olika länder vad gäller jämställd sysselsättning. Statistiken visar dock att det är kvinnornas karriärer som lider av att de bär ett större ansvar för barnen och för hushållsarbetet. Kvinnorna har lägre lön och stannar oftare hemma från jobbet med ett sjukt barn än vad papporna gör. Då papporna stannar hemma från jobbet är det så gott som alltid på grund av den egna hälsan. På lång sikt leder brister i en jämställd karriärsutveckling även till sämre pension för kvinnorna.

En möjlig lösning är bland annat att uppmuntra till attitydförändringar. Attityder kan också påverkas genom lagstiftning, såsom genom det ovannämnda direktivet. Andra sätt är att satsa på barnomsorgen och uppmuntra båda föräldrarna till att bära ansvar för skötseln av barnen. Positiva exempel finns i barnomsorgsmodeller som arbetsgivare tagit fram och dessa kunde gott få större spridning.

Bryssel är seminariernas förlovade stad. Under seminarierna ordnas det ofta paneldebatter, och alltför ofta är de inbjudna experterna endast män. Under ett seminarium berättade kommissionär Mariya Gabriel, ansvarig för digital ekonomi, om hur hon ser på saken. Kommissionären blir förstås ständigt tillfrågad att delta i olika paneldiskussioner, och hon har för vana att svara ”no women no panel”; dvs. om det inte finns andra kvinnliga paneldeltagare så deltar inte hon heller. Konstigt nog har det lett till att arrangörerna lyckats hitta kvinnliga experter och missförhållandet har korrigerats.

Samma kommissionär framförde även sin oro över att det är så få kvinnor inom den digitala branschen. Enligt utredningar så skulle 90 procent av unga tjejer vara intresserade av den digitala branschen men endast 17 procent av dem som jobbar inom branschen är kvinnor, och deras lön är 20 procent lägre än männens lön inom samma bransch. Dessutom lämnar många kvinnor branschen då de bildar familj, och det är dyrt för hela samhället.

I Europaparlamentets plenum diskuterades jämställdhet inom arbetslivet och framförallt könskvotering av styrelseposter. Den färgstarka diskussionen förvånade! Talet om varför kvinnor slår i glastaket var kopplad till direktivförslaget om en jämnare könsfördelning i styrelser. Inom många branscher är trenden dock den att kvinnliga studeranden utgör majoriteten, vilket innebär att allt fler kvinnor har högre utbildning än männen. På sikt kan således den trygghet som kvoterna medför spela speciellt till förmån för männen.

Det finns många olika synpunkter på kvoterna. En del anser att om man blir vald till ett organ på grund av sitt kön så har inte kompetensen fungerat inte som urvalskriterium. Andra ser igen kvoteringen som ett verktyg under ett övergångsskede, med hjälp av vilket man även kan påverka attityderna. Hur som haver så hävdade vissa män i parlamentsdebatten att kvinnor helt enkelt inte är lika bra som män och att de därför inte är berättigade till styrelseposter. Åsikterna är många!

Mycket talar för förbättringen av jämställdheten mellan könen, balansen i arbetslivet och kvinnors karriär. Statistik och fakta är både tillgänglig och känd för alla de stora partierna. Att det ska gå så långsamt att få en förändring till stånd väcker viss förundrad. Förmodligen kan kulturskillnaderna mellan länderna vara en orsak.

Ofta ser man på de nordiska länderna som modellen för jämställdhetsrelaterade ärenden. Men allting går inte heller rätt till i Norden, även om kvinnors sysselsättning länge varit en integrerad del av kulturen. I dag är frågan om kvinnors sysselsättning och självständighet säkert ändå en större kulturell brytning längre söderut och det tar sin tid att anpassa sig till förändringarna. Relaterat till jämställdhetsfrågorna finns det många frågor och stora missförhållanden som det tar tid att korrigera, men även små steg har betydelse.