Bloggar 31.5.2018

Hur ser kommunerna ut i Centralasien jämfört med Europa?

Staden Bisheks borgmästare Albek Inraimov öppnade Forumet för god praxis. Andra till vänster på bilden är Aleksandra Ingatieva, direktör för Rysslands stadsförbund. Tredje till vänster är ordförande för förbundet, Stanislav Mosharov.

Staden Bisheks borgmästare Albek Inraimov öppnade Forumet för god praxis. Andra till vänster på bilden är Aleksandra Ingatieva, direktör för Rysslands stadsförbund. Tredje till vänster är ordförande för förbundet, Stanislav Mosharov.

Rysslands stadsförbund bjöd in till en internationell konferens för god praxis i Kirgizistans huvudstad Bisjkek 10-12.4.2018. Jag deltog som Kommunförbundets representant i och med vårt nya samarbetsavtal med stadsförbundet, som vi hoppas utmynnar i ett gott informations- och erfarenhetsutbyte. Det var många frågor som virvlade runt i mitt huvud på vägen till Bisjkek. Visst finns det skäl för de finländska och ryska kommunerna att samarbeta, men har de kirgiziska och de finländska kommunerna något att lära sig något av varandra, och hur förhåller jag mig till en herdekultur där man spelar hästpolo med lamm?

Under öppningsceremonin vidarebefordrade jag Kommunförbundets styrelseordförande Sirpa Paateros hälsning. Sirpa betonade inte bara de finländska kommunernas starka självstyrelse och mångsidiga uppgifter utan också invånarnas möjligheter till direkt inflytande i den lokala demokratin. Olika delaktighetsformer är på tapeten i dag i Finland. Kommunallagen garanterar kommuninvånarna mångsidiga delaktighets- och påverkansmöjligheter. Även äldrerådet, rådet för personer med funktionsnedsättning, ungdomsfullmäktige och barnens parlament har stor betydelse för kommuninvånarnas påverkansmöjligheter.

Fem finländska kommuner inklusive Helsingfors samt Österbottens förbund bidrog med berättelser om god praxis enligt Forumets teman. Emmi Malin från Kervo stads stadsutveckling presenterade stadens delaktighetsmodell på Forumet. Forumets huvudteman var delaktighet och boende, samarbete mellan kommunerna, digitalisering och innovationer, investeringar och public-private-partnership, kommunalekonomin, socialväsendet, kultur och turism samt miljöfrågor.

 

Emmi Malin vid Kervo stad håller sin presentation med hjälp av en tolk

Mina förutfattade meningar fick sig en ordentlig törn. De kirgiziska kommunerna, åtminstone de större, gav ett mycket modernt intryck; detsamma gällde verksamheten i många ryska kommuner. Det fanns till exempel intressanta exempel på hur medborgarbudgeten används bland annat i den ryska staden Toljat. Toljat använder medborgarbudgeten för att engagera invånarna i planeringen av stadsmiljön, parker, lekplatser och promenadstråken vid Volga-strand. Vissa ryska städer har problem med att engagera invånarna i frågor som gällde deras egna fastigheter och med att lösa konflikter mellan olika grupper. De finländska städerna skulle ändå gott kunna ta modell av Kirgizistan näststörsta stad Osh, som har lyckats utveckla mångsidiga delaktighetsmöjligheter på mobiltelefonen. Under konferensen fick vi se en riktigt bra video på de mobila lösningarna. I Kirgizistan har användningen av en medborgarbudget skrivits in i grundlagen.

Ett annat exempel på god praxis som Finland också kunde ta modell av är de goda förhållandena till olika befolkningsgrupper samt bekämpningen av radikalism. Radikalism bekämpas på lokalnivå genom en bred delaktighetsmodell och utbildningskampanjer. I Kirgizen är goda förhållanden till befolkningsgrupperna guld värda. I Kirgizistan med en befolkning på ungefär 6 miljoner finns det över 100 nationaliteter.

Från vänster Bill Boerum vid USA:s internationella vänortsförening, Dongsoo Han som är ordförande för förbundet för borgmästare i Koreas städer, Fahri Solak som är generalsekreterare för Turkiets förbund för världens kommuner och Sinikka Mikola vid Kommunförbundet.

Utöver Ryssland och Kirgizistan fanns det deltagare från Kina, Korea, Cypern, Tyskland, Turkiet och USA på Forumet. I den turkiska staden Shabinbay vid gränsen till Syrien har man ett omfattande socialt program. Det finns dock utmaningar. Staden med 900 000 invånare har tagit emot 300 000 flyktingar från Syrien. Enligt borgmästaren förhåller sig stadsborna positivt till flyktingarna. Från Tyskland har vi ett exempel på ett socialt företag som med stöd av och i nära samarbete med den tyska staden Duisburg  har utbildat och sysselsatt personer med funktionsnedsättning i 40 år. Företaget har fått en utmärkelse avsett för de 100 mest innovativa företagen för sin verksamhetsmodell ” Esthetique”. De handikappade som deltar i verksamhetsmodellen tillverkar designkläder av toppdesigners, och kläderna säljs över hela Tyskland. Staden Duisburg har också bidragit till utvecklingen av den sociala delaktigheten i den ryska vänort Perm.

Finlands kommunala system och kommunernas verksamhet väcker intresse då de kirgiziska kommunerna vidareutvecklar sin Kirgizistan verksamhet. Dessa kommuner har rätt så breda uppgifter som varierar beroende på kommunstorleken. De största städerna ansvarar för utvecklingen av näringar och sysselsättningen, den fysiska planeringen, infrastrukturen, trafiken, miljön, avfallshanteringen, boendet och socialväsendet, kulturen och idrotten samt goda befolkningsrelationer. Bland annat fastighetsservicen inom hälsovården och bildningen hör till lokalförvaltningen.

Kirgizens kommunförbunds verkställande direktör Omurbek Badyjevits Almanbetov tillsammans med seminariets finska deltagare

I dag finns det över 400 kommuner i Kirgizistan. Antalet har minskat i och med kommunsammanslagningar. Kommunernas och landsbygdskommunerna förbund sammanslogs för några år sedan till ett kommunförbund, Union of Local Authorities of the Kyrgyz Republic. Vid sidan om staden Bisjkek deltog också förbundet i arrangemangen inför Forumet. Jämfört med grannländerna har Kirgizistan en fungerande parlamentarisk demokrati även om god förvaltning är ett koncept som ännu bör vidareutvecklas.

Kirgizistan är ett bergigt land som till 90 procent är täckt av berg. Bergstrakternas och högländernas otroligt vackra landskap lockar turister till landet till exempel för att vandra. Hästarna betade fria på kullarna också kring vår mötesplats, som ligger i samma område där Kirgizistans president bor. Det gick också att se olika rådjur från bilfönstret. Vartannat år i början av september ordnas en ”herdeolympiad”, International Nomadic Games, där deltagarna kan tävla mot varandra bland annat i bågskytte, brottning, ridning och ”lammpolo”. Lammpolo är en stor händelse där lagen tävlar mot grannlandet Kazakstan. Stämningen påminner om en ishockeymatch mellan Sverige och Finland.

Vid första ögonkastet är livet i huvudstaden Bisjkek inte så annorlunda jämfört med här. Föräldrarna lämnar sina barn på daghemmen på morgonen, på eftermiddagen kommer barnen från skolan och gatuarbetena orsakar en hel del trafikstockningar. Stadsbilden och arkitekturen samt ryska språkets ställning vittnar fortfarande om forna Sovjetunionen. Landets officiella språk är ryska och kirgiziska, men många kirgizer pratar bättre ryska än sitt modersmål. Kirgizerna är mycket gästvänlig, vilket de många traditionella rätterna och den extravaganta programkavalkaden på Forumets kvällstillställning gav prov på.

Under den knappa fritid som jag hade under konferensen försökte jag hitta en äkta herdematta, men ljusa belgiska mattor är mode i Bisjkek. Herdemattorna anses gammalmodiga och de ges ofta som presenter till familjen och vänner.

På vägen till konferensen var Emmi något nervös när vi flög över Turkiet på grund av den attack som president Trump planerade i Syrien, men attacken skedde först dagen efter.