Bloggar 12.4.2017

Kommunalvalet stärkte rösten för personer med främmande modersmål

Det faktum att mångfalden ökar i Finland syns också i valresultatet i kommunalvalet. Även om det ännu inte gjorts detaljerade analyser av valdeltagandet så vet vi att det gått bra för många kandidater med invandrarbakgrund. Röstkungen är Ozan Yanar som sitter i riksdagen och nu även blir invald i Helsingfors fullmäktige. Han vann en brakseger och blev den gröna kandidat som fick tredje mest röster. Ozar Yanar kom också in på Top tio-listan i hela landet.

Före valet analyserade Statistikcentralen kandidaternas bakgrund och konstaterade att personer med utländsk bakgrund (båda föräldrarna födda utomlands) var underrepresenterade på listorna. Den här kategorin utgör ca sex procent av de röstberättigade men enbart ca två procent av kandidaterna.

Flest kandidater med utländsk bakgrund hade SFP (4,2 procent) och minst Centern (1,2 procent). Att titta på kandidatens modersmål är ett annat sätt att analysera representationen av personer med invandrarbakgrund. Enligt statistikcentralen är personer med främmande modersmål också underrepresenterade. Bland kandidaterna r hade De gröna flest kandidater med annat modersmål än svenska och finska. Antalet kandidater som talade främmande språk var i år 727 vilket är betydligt flera än 680 år 2012.

Justitieministeriets kandidatinformamtion visar att 55 av de valda (164 om både invalda och suppleanter räknas med) har uppgett ett annat modersmål än finska, svenska eller samiska. Av 727 kandidater med främmande modersmål har alltså 55 kandidater blivit valda. Ja, det är fortsättningvis en underrepresentation, men det är betydligt bättre än tidigare kommunalval då 43 personer med främmande modersmål invaldes.

Jämför vi små och stora städer ser vi att i Borgå valdes lika många kandidater med främmande modersmål som i Esbo, även om Esbo har en betydligt större befolkning med främmande modersmål än Borgå (både invalda och suppleanter).Esbo hade ca 40 kandidater med främmande modersmål på sina vallistor. I Borgå är alla med främmande modersmål ersättare medan Esbo har tre ordinarie i sitt fullmäktige. Nyslott med 35 000 invånare valde in lika många personer med främmande modersmål som Närpes med 9 300 invånare. Siffrorna är inte direkt jämförbara eftersom andelen personer med främmande modersmål är betydligt större i Närpes än i Nyslott.

I Åbo blev fem personer med främmande modersmål invalda jämfört med två i senaste kommunalval. Det betyder att Åbo kommer upp i samma kategori som Vanda och Helsingfors med fem respektive sex invalda i detta kommunalval.

Om vi tittar på språket för de invalda med främmande modersmål var ryska och estniska de två största grupperna i valet 2012 enligt Statistikcentralen. Det blir intressant att se vilka modersmål som är de största bland de invalda i detta val.

Den som vill ha en utförlig analys över själva röstningen och valdeltagandet kan se fram emot Justitieministeriets utredning över valdeltagandet hos röstberättigade personer med invandrarbakgrund i kommunalvalet och göra en jämförelse med rapporten med samma namn från år 2012. Statistikcentralens bakgrundsanalys av kandidater och invalda kommer den 27.4.

Det återstår mycket arbete för att säkra en tillräcklig representation för personer med invandrarbakgrund. Dessutom har kampanjarbetet överskuggats av hatprat och hot mot kandidater som har invandrarbakgrund.

Enligt Suldaan Said Ahmed som blev invald i Helsingfors är dödshot vardagsmat som förekommer nästan dagligen. Detsamma gäller Ozan Yanar. Men vi är på god väg för att främja demokrati och deltagande bland nyfinländare. Vi har en ökande grupp målmedvetna personer med kompetens att utveckla och skapa livskraftiga, mångkulturella kommuner.