Bloggar 12.12.2017

Europa går från val till val

I Europeiska unionens medlemsstater är det ständigt val på gång och valen följer på varandra i en kontinuerlig ström. Vissa länders val får mera uppmärksamhet än andras, beroende på landets ställning eller möjliga besvärliga utgångspunkter inför valet. Stundtals finns det en rädsla för att extremister ska komma till makten eller en oro för att de etablerade maktförhållandena ska omkullkastas totalt.

De senaste valen har ägt rum i Tyskland, Österrike och Tjeckien. Alla dessa val kan ha verkningar på unionsnivå i form av ökad euroskepticism. Trots att medborgarna i allmänhet förhåller sig positivt till EU, så är valresultaten i dessa tre länder oroväckande. Tysklands förbundskansler Merkels ställning och framtid har väckt stort intresse. Merkels partis endast måttliga valresultat har lett regeringsförhandlingarna in i en återvändsgränd och Tyskland befinner sig i ett sällsynt svårt läge. Även om en regering i något skede kan bildas, så återstår det att se hurdana spår processen lämnar efter sig. Merkels person har symboliserat ett starkt EU och hon har tillfört unionen stabilitet, vilket har behövts under svåra tider.

Framtiden och stabiliteten kan inte hänga på en enda person i en organisation eller gemenskap, och så är heller inte fallet i EU eller dess medlemsstater, eftersom det alltid finns kandidater för de positioner som blir lediga. Även i Tyskland har det uppstått diskussion om tiden efter Merkels era. Nya människor för ändå onekligen med sig förändringar och dessa är inte alltid förutsägbara. Vi kan inte undvika överraskningar.

Vad EU står inför beror mycket på hur pass enade de 27 övriga medlemsstaterna står. Efter Storbritanniens utträde 29.3.2019 är det dags för Europaparlamentsval i början av juni. Före dessa val strävar man efter att slutföra diskussionen om unionens framtid som initierades av Junckers kommission. Framtidsdiskussionen pågår kontinuerligt med avstamp i vitboken som publicerades 1.3.2017. De fem scenarier som lyfts fram i kommissionens dokument ger alla en möjlighet att komma med visioner för en önskvärd framtid för Europeiska unionen.

Riktningen för EU:s framtid är inte endast beroende av de riktlinjer som görs på EU-nivå, utan den påverkas även av den politiska situationen och de politiska styrkeförhållandena i varje enskild medlemsstat. Alla medlemsstater har inte åtagit sig att följa de gemensamt överenskomna riktlinjerna och målen. I vissa medlemsländer kan de som innehar den politiska makten, om de så vill, bryta med EU:s linje och endast främja sina egna eller sitt lands intressen, utan att bry sig om gemensamma avtalade principer och riktlinjer. Så här är läget för närvarande i Ungern och Polen, och det är inte uteslutet att även andra länder ansluter sig till denna skara.

Ländernas varierande historia för med sig egna bördor i unionen, som bildats av väldigt olika länder. Kulturskillnaderna mellan länderna är i mångt och mycket en berikande faktor, men skillnaderna i konkurrenskraft är någonting som skadar unionens enighet. Kommissionens senaste, sjunde, rapport om sammanhållningspolitiken slår fast att utvecklingsskillnaderna mellan länderna har fördjupats, fastän man försökt minska dessa just med hjälp av sammanhållningspolitiken. Å andra sidan är det ett faktum att utan sammanhållningspolitiken vore skillnaderna ännu större. Alltså har sammanhållningspolitiken med sina strukturfonder varit ett viktigt verktyg i regionutvecklingen.

Med hjälp av sammanhållningspolitiken är det möjligt att öka enigheten i EU och därigenom stärka unionen som global aktör. I maj 2018 publicerar kommissionen den fleråriga budgetramen och den gör det möjligt att utforma framtiden för sammanhållningspolitiken efter år 2020. Sammanhållningspolitiken har en roll att spela även i framtiden. På samma sätt som hela unionen måste utvecklas, så måste även olika politikområden ständigt utvecklas. Sammanhållningspolitikens betydelse kan inte förnekas, men säkerligen finns det ett behov av förenkling och ökad flexibilitet. Sammanhållningspolitiken är ett bra verktyg för att jämna ut skillnaderna mellan länderna och för att öka enigheten, samt fostra EU-positivitet.

Vi står inför många frågor, beslut och val innan det är dags för följande Europaparlamentsval 2019. Fram till dessa val bör EU:s framtidsdiskussion ha lett till riktlinjer, Brexit torde vara förverkligat, ekonomin förhoppningsvis fortsättningsvis på uppgång, det försvarspolitiska samarbetet har etablerats och flyktingpolitiken är under kontroll. Beslutsfattandet är som känt väldigt långsamt i EU, men förhoppningsvis har unionen igen tagit ett steg framåt när Finlands EU-ordförandeskapsperiod börjar i juli 2019.

Ulla Karvo

Brysselkontorets direktör

5.12.2017